Dryga sextiotalet frankrikevänner hade bänkat sig för att
lyssna på föredraget om trender i det ledande vinlandet. Britt Karlsson är känd
författare och skribent, bland annat i Munskänken. Efter prat, provning och
diskussion serverades en Boeuf Borguignon. Här följer lite minnesanteckningar.
Det finns inte längre någon överproduktion. Odlingsarealen
var för 40 år sedan 106 Ha. Den har minskat med ca 25%. Exporten har
ökat. Kina är en ny viktig marknad.
Marknadsföring har blivit allt viktigare. Det räcker inte
att ha en bra produkt, vilket är vad de flesta vinproducenter vill fokusera på.
Många fransmän förfasar sig över att ungdomar inte börjar dricka vin förrän i
30-årsåldern. (Spridda skratt). Vin har fått en gammaldags image.
Det finns krafter som verkar för att små druvor inte
försvinner
.
Allt som har med miljö att göra är trendigt: naturviner,
biodynamisk- och ekologisk produktion. Dåliga somrar, såsom 2016, slår extra
hårt mot ekologiska odlare, främst p g a mildew-angrepp. Många anser att
certifieringskraven därför måste sänkas, så mer bekämpningmedel får användas.
Andra anser tvärtom att kraven skall skärpas.
I år planterades de första hybriderna (korsningar mellan
Vitis Labrusca och Vinifera). Dessa skall vara resistenta mot mildew.
Det flesta av oss gissade på en sämre placering, men
Frankrike ligger tvåa i försäljningsstatistiken på Systemet. Italien leder
stort med 27%. Frankrike skuggas av Sydafrika med vardera ca 10%. Två lådviner
är riktiga storsäljare: Les Fumées Blanches och Brochet Facile.
Languedoc-Roussillon är ett framtidsområde. Kvaliteten har
redan höjts och numera vågar man börja ta betalt för sin viner. Regionen bidrog
med kvällens första och sista vin. Vin nr 1 var ett samarbete mellan två
framstående Bourgogneproducenter. Det var elegant, fruktigt och lättdrucket.
Huvuddruvan carignan hade vuxit på 108-åriga stockar. Vin nr sex var betydligt
tuffare med snälla tanniner, tobak och läder i näsan. Producenter var ett tyskt
par.
Vin nr 2 från Bourgueil hade en typisk grön och örtig doft.
Enligt en undersökning är Cabernet Franc en av de minst populära druvorna i
Frankrike, trots det ökar den över hela världen.
Enligt samma opinionsundersökning är Gamay minst populär.
Beaujolais har haft det mycket svårt under senare tid. Enligt Britt beror det
främst på Beaujolais Nouveau som blev en kortvarig fluga. När produktionen var
som störst användes hälften av områdets druvor till Nouveau. Det finns dock
fortfarande producenter som gör traditionella lagringståliga viner utan Macération
Carbonique. Vin nr 5 var ett gott exempel.
Namn och etikett på vin nr 3 är definitivt inte
traditionell. Bad Boy är en skapelse av Jean-Luc Thuneman, vinmakare på Château
Valandrot i St Emilion. Innehållet i flaskan smakar dock som en traditionell St
Emilion. Ca 95% Merlot kompletteras med Cab Franc.
Nr 4 var ett exempel på en av de nya stilarna i Bordeaux,
ett ekologiskt, biodynamiskt naturvin där ytterst litet svavel hade använts. I
näsan saknades de fattoner som en traditionell Bordeaux brukar ha, och smaken saknade helt tanniner.
Vinlista
1. La Ciaude 2014, Domaine Anne Gros Jean-Paul
Tollot, Languedoc-Roussillon, Minervois, (nr 99461) 219 kr.
2. Mi Pente, Domaine de la Butte,
Loire, Bourgueil, (nr 90449), 274 kr
3. Bad Boy 2014, Bordeaux, (nr 75170),
199 kr
4. Château Le Puy, Bordeaux Côtes de
Francs, (nr 74689), 286 kr
5. Morgon Côtes du Py, Jean Foillard,
Beaujolais Cru, Morgon, (nr 95111), 269 kr
6. Icône, Domaine de la Grange, Coteaux
du Languedoc, Languedoc-Pézenas, (nr 95291), 349 kr
Matvin: Domaine de la Janasse 2013, Terre de Bussière,
VdP de la Principaute d’Orange, (nr 72982), 112 kr
Fotograf: Andras Lengyel
Fotograf: Andras Lengyel